Vaken redan?!

Haha, ja klockan är 07.15 och jag vaknade nyss, kunde inte somna om. Vaknade av att jag mådde riktigt illa så jag fick gå upp och ta en tablett. Men den har inte börjat att värka än, tyvärr...

Igår pratade Jimmie och jag om att vi kanske ska flytta till Karlstad efter bebis är född. Det kanske vore det bästa.
Jag ställde mig frågan igår "vad har jag egentligen i Vimmerby att göra?" Mina vänner, ja de jag trodde var mina vänner verkar inte bry sig längre, de säger knappt hej längre. Den enda jag verkar ha kvar är Sofia, dock ses vi så sällan. Över ett år sen sist nu och det känns hemskt!
Om vi flyttar till Karlstad kommer vi troligtvis få ett mycket bättre liv, dels för att om vi flyttar så har Jimmie jobb och jag med!
Hos hans kusin, Viktoria. Kanske inget roligt jobb, men det är något iallafall! Känner mig så orättvis mot barnet när ingen av oss har jobb här. Jag har även fler vänner i Karlstad än vad jag har här.. Så, vad har jag här i Vimmerby att göra?!

Visst, min familj finns här. Men de är inte så ofta vi ses ändå, bara när det är någonting, att någon behöver hjälp eller liknande. Aldrig längre att man umgås. Det är väl i så fall med pappa.. Jag vet inte hur det kommit sig, men jag antar att det blir så efter ett tag i livet. Usch, jag sitter to.m och små gråter nu. Jag vet inte vad jag ska ta mig till.

När mamma frågade mig i torsdags om jag ville följa med till Västervik sa jag nej och så läste jag i systers blogg att hon frågat henne på fredagen. Jag känner mig så dum att hon va tvungen att åka ensam.  Så dåligt samvete! Kanske borde jag inte ha det, men det har jag verkligen!

Jag förtjänar inte den familjen jag har, det gör jag bara inte!
Det är nog dags för Jimmie och mig att leva vidare, att stanna i Vimmerby kanske bara gör oss båda ont. ..



She used to be my only enemy
and never let me free,
Catching me in places that I
know I shouldn't be,
Every other day I crossed the line,
I didn't mean to be so bad,
I never thought you would
become the friend I never had.
Back then I didn't know why,
why you were misunderstood,
So now I see through your eyes,
all that you did was love,

Mama I love you, Mama I care,
Mama I love you, Mama my friend,
My friend

I didn't want to hear it then but
I'm not ashamed to say it now,

Every little thing you said and
did was right for me,
I had a lot of time to think about,
about the way I used to be,
Never had a sense of my responsibility.
Back then I didn't know why,
why you were misunderstood,
So now I see through your eyes,
all that you did was love,

Mama I love you, Mama I care,
Mama I love you, Mama my friend, My friend

But now I'm sure I know why,
why you were misunderstood,
So now I see through your eyes,
all I can give you is love,

Mama I love you, Mama I care,
Mama I love you, Mama my friend,
My friend
Mama I love you, Mama I care,
Mama I love you, Mama my friend,
You're my friend


Till dig, mamma.

Snart är denna dagen slut.

Mm, det börjar att dra sig emot kvällstid och jag måste erkänna att jag är väldigt trött redan nu.
Var och hämtade Robin på dagis idag igen som jag skrev igår, haha. Det var väldigt skönt med en promenad,
hem iallafall. Jag och Jimmie cyklade dit,
men hem fick vi gå med plutten tills Jimmie frågade om han ville sitta på pakethållaren..
" Vad bra att ni tog cykeln idag" sa Robin efter ett tag. " Jag orkar ju inte gå så långt, så det var ju bra" sa han sen igen.
Världens goaste unge är du. =) Hoppas att den lille blir lika underbar som du! Anledningen till att jag skriver nu, är faktisktför att en viss systeryster komenterade förra inlägget och sa att jag skulle uppdatera er lite mer.
Så det gör jag ikväll, haha.
Fast jag inte har så mycket att skriva om ikväll, så ska jag nog allt lyckas få ihop några rader..

Iallafall. Vi åt pannkakor med Robin idag, han sa att han ville ha det igår, men vi kom ju aldrig hem hit så det fick bli idag.
Och tillråga på allt, fick det bli gröna pannkakor och det tyckte han extra mycket om (vad han sa iallafall) haha.
Han sa att de såg omogna ut när dom va gröna, då gick det inte att hålla sig för skratt längre.. Himla goo..

Therese var nyss och hämtade honom, känns lite tomt.
Trodde vi skulle hinna spela dinosaurie spelet, men det hann vi ej.
Vi får ta och göra det nästa gång lilla pluttisen är här, han gillar verkligen det spelet.
Kanske lite tur att vi valde just det och inte ett frågespel. =)

Jag känner mig helt slut i hela kroppen, som om jag inte sovit på flera dygn nästa, fast det har jag!
Antar att det är en del av graviditeten, haha. Så jag får helt enkelt stå ut med det.
Snart åker vi till Karlstad, det ser jag också fram emot. Haha..
Det gör defenetivt Jimmies far och kompisar också har jag märkt. Hahaha..
De tycker det är jätte kul att Jimmie ska bli pappa, ja de har till och med kommit på ett namn till den lille
om det skulle bli en pojke, Chucky. Ni som ser skräck,  ni har väl sett mördardockan Chucky?! Hahaha.
Visst, det är ett ganska fint namn och en aning ovanligt, men det kommer bara få mig att tänka på mördar dockan.
"Uuurgh", haha. Men vi får se, Jimmie och jag är ganska säkra på att den lille ska heta Pauline om de blir en flicka.
Tänkte på Melissa också, men vi tycker det är så vanligt. Vi vill ha något ovanligt, men fint.
Så, ja vi får helt enkelt vänta och se vad de blir för lite sötsak som ploppar ut. =)
Kanske inte alls blir något namn vi har tänkt oss som passar in.

Haha, nej nu vill Jimmie prata lite med sina vänner så jag ska lägga mig i soffan och kolla på The Simpsons.
Det är grejjer de. Hahaha..

Ha en underbar kväll alla, ta hand om er där ute.



Graviditets vecka 15.

Det var ett tag sedan jag skrev här nu, vet faktiskt inte hur det kommer sig men det kanske är för att jag har en blogg på familjeliv.se också. Haha, skriver lite där med och då blir det att man hinner få "skrivkramp" innan man skriver här.
Ja, det är såklart en hel del som har hänt sedan jag skrev här sist. Jag och Jimmie har varit på det första ultraljudet och det var fantastiskt. Vi fick se den lille, att den verkligen finns och att den mår underbart i min mage! Det är obeskrivligt...
Nästa ultraljud sker den 18:e februari i Västervik igen och efter det ultraljudet ska jag besöka min barnmorksa i Vimmerby, hon vill se hur allting går med mig.  Ikväll blev det ett litet sent blogginlägg, klockan är 23.54..  Vi hämtade Robin på dagis, sedan hade vi fullt upp här hemma och blev nästan lagom klara tills nu.
Eftersom vi inte har jobb någon av oss, måste vi ständigt söka och får ständigt brev ifrån arbetsförmedlingen om jobb som vi måste söka och det innebär att vi måste skriva en massa jobbansökningar hela tiden etc etc. Det tar tid även om man inte tror det! Och så är vi två på en dator, då blir det lite extra väntetider för varandra..

Annars går livet framåt. Barnet växer och magen likaså. Inte jätte stor men jag är som sagt bara i vecka 15, och eftersom min kropp är lite "större/bredare" så är det inte så konstigt att det inte syns direkt. Fick också reda på att det är inte för att barnet växer som magen växer nu i dessa veckor, utan det är för att tarmarna har svullnat, det var iallafall vad en barnmorksa på familjeliv skrev till mig. Så, vad väntar man sig? Hehe.

Mitt illmående är nästan detsamma, inte lika farligt men väldigt jobbigt. När jag var hos läkaren i Västervik fick jag medicin och så länge jag lyckas få i mig dom så mår jag inte alls dåligt, men vem vill äta medicin hela tiden?!

Nej, nu känner jag att ögonlocken drar sig neråt, dags för sängen..
Ska hämta Robin på dagis imorgon igen, det tycker vi är kul. =) Måste vila ut så vi kan leka och busa, haha.
God natt alla.