Ett litet liv kan man ej rå på.

Godkväll.
Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva om, även att jag har så mycket på hjärtat just nu. Bl.a funderingar om syskonvagn, om vi ska ha det eller inte. Jag har själv ingen erfarenhet av det innan, men när jag ser dom faller det mig verkligen inte i smaken. Men jag fastnade för en syskonvagn som verkade helt perfekt, ialla fall till en början och så upptäckte vi att det var sulkyhjul på. För er som inte vet vad det inebär, så är det små dubbelhjul som snurrar helt om. Det i sin tur innebär att man inte kan köra med dom på grusvägar, skogsvägar eller guppig och nariga vägar och hur ska då en sådan vagn funka när gatorna blir täckta med snö och is?! Vi ska ha barn i januari/februari då det brukar vara som värst med snö och is ute, så det är väl bara att säga hej då till den vagnen..
Sen har vi syskonvagnarna som är breda istället och visst är de snygga och bra, deras hjul är precis som på icke-sulky. Men, ja det verkar alltid finnas ett men och i detta fallet gäller det just "bredheten". En bred vagn går bara inte! Vi kommer inte kunna köra in den genom porten till lägenheten, inte heller in i förrådet eller in i lägenheten. När vi är på staden kommer det vara många butiker vi inte heller kommer komma in i och hur kul är det? Vi kan ju inte lämna barnvagnen utanför?..
Tillslut fick jag en komentar på facebook av en vän och hon sa att de hade haft en syskonsits de satte på, på sin vanliga barnvagn. Jag blev paff och var tvungen att kolla upp detta direkt! Visst var det så. På Emmaljungas hemsida hittade jag den!! Självklart kommer det ett men här också, vagnarna de passar till kostar över 6000kr, sen ska man då köpa till denna syskonsits som antagligen kostar en del också. Så, hur ska man göra i detta läge tycker ni? Jag vill kunna gå på stan med båda mina barn, ensam, på vintern men också kunna ta mig in i de butiker jag vill. Vad ska man göra? Själv känner jag att en syskonsits nog är värt det, men som sagt, det ÄR mycket pengar..

Åter till verkligheten. Natten som har passerat funkade inte alls. Från halv elva, till halv sex var det bara kaos. Paulineh vägrade sova utan välling och jag kände att jag verkligen inte orkade hålla på mer. Visst somnade hon till lite då och då, men hon sov mycket oroligt och vaknade säkert 1-2ggr/timman och det var mellan 5-10minuter varje gång. Det slutade med att jag fick gå upp och göra välling, då somnade hon och sov i ett streck fram till nio. Då hon vaknade för dagen och det var bara att gå upp. Idag har hon sovit en halvtimma allt som allt och var jätte trött på sena eftermiddagen, så efter ett bad somnade hon - med välling! Bvc sköterskan sa till mig att hon kommer växa ifrån det tillslut och det är inget fel i att hon äter välling om nätterna sålänge jag orkar med det. Jag orkar, jag känner mig utvilad varje dag (förutom vissa dagar, pga graviditeten då). Jag lägger mig samma tid som Paulineh själv, ibbland somnar jag också direkt, ibland inte, men jag orkar. Så nu blir det inga mera sova-själv-försök inte, det får ta den tid det tar helt enkelt. Ett litet barn kan man ej rå på ♥.

Ja nu har jag fått av mig lite av mina funderingar och det känns skönt. Själv ska jag se på film nu och försöka sova.

En liten prins, vi får ♥

Ultraljudet idag gick jätte bra, hade en urgullig barnmorska. Bebisen var hel och mådde bra, hade alla kroppsdelar i behåll. Både Jimmie och jag var överrens om att kolla upp könet, när vi fick se könet - mja, då var det inte så svårt att lista ut vad det var. En liten pojke ♥! Såg också redan nu att han är lik sin far, kliade sig i huvudet. Han visade stolt upp alla sina fingrar för oss, vilket enligt barnmorskan är väldigt ovanligt. Livlig var han också, vände på sig titt som tätt, men han var ljuvlig redan nu och påminde mycket om sin storasyster i magen. :) Det var knappt att vi kunde hålla oss för tårar när vi såg att det var en liten kille. Vi kommer ha en utav varje kön och redan nu köpa små söta pojkkläder till honom. Vilket vi också gjorde idag, en pjamas som ser ut som en stålmannen dräkt och en ljusblå mössa. Mer blir det..

Har två bilder ifrån ul som ni ser. Båda är tagna framifrån och på den översta kan ni se att han håller upp sin arm/hand vid sidan av magen. Precis innan kliade han sig i huvudet med den. :)





Hur ska jag orka?

Natten som komma skall är en natt jag inte ser så jätte mycket fram emot, men jag har själv valt detta och det är ett beslut som är viktigt inför framtiden. Inatt ska jag få Paulineh att sluta äta välling om nätterna! Ett tufft och jobbigt beslut som jag fattade på bussen hem ifrån Västervik.

Att skaffa barn och att få barn är helt underbart, men det finns en hel del mörka sidor också. Det är heller inte alla som går igenom dessa. Allting tog sin början dp min lilla flicka fick kolik, både jag och Jimmie tyckte det var jätte jobbigt, men det var en sak vi bara var tvugna att ta oss igenom! Såklart slutade det med att hon började sova hos oss i sängen.. Det var även då välling ätandet kom in när hon var 6månader och för tung att sova på bröstet. Jag ångrar detta något enormt nu! Inte för att jag mådde dåligt av det eller inte kunde sova - för det har gått jätte bra med det, men nu när jag väntar mitt andra barn så kommer det nog att räcka med en liten som vaknar om nätterna + att det skulle kännas bra om vi kunde lämna bort henne någon gång så att jag och Jimmie kan få lite egentid tillsammans.

Jag har alltså fattat ett enormt beslut idag och jag ska fullfölja det på mitt eget sätt. Använder mig av en nappflaska med vatten att "lura" henne med när hon gnäller efter välling och napp såklart. Mina förhoppningar om detta är att hon kommer kunna somna om själv efter ett tag när hon vet om att det blir ingen mat på nätterna, på nätterna ska man sova! Vem vet, i sinom tid kanske hon to.m somnar i sin egen säng?!

Sänder mig själv ett lycka till!