Många bollar i luften

Nu var det länge sen jag skrev igen. Men det känns som om jag har väldigt mycket pågång. Jag vet inte varför, men jag tar åt mi väldigt mycket att göra hela tiden. Ibland känns det jätte bra och ibland känns det som om jag faktiskt tagit mig vatten över huvudet. Idag är något mellanting. 
 
Jag har nu, till råga på allt annat i livet, blivit godkänd som återförsäljare för Forever Living. Hälso- och skönhetsprodukter som är Aloe vera baserat. Jag är själv mycket för just Aloe vera, har nattcreme och annat med det innehållet. Man kan nog säga att jag har fastnat lite för det, även om jag själv nu inte testat Forever Livings produkter än. Förra veckan fick jag besök utav en återförsäljare samt hennes handledare. Det var Då jag fick reda på innehållet i produkterna. I affärerna som säljer Aloe vera produkter innehåler det ca 0-10% Aloe vera. MEN i Forever Livings koncept är det ca 96% Aloe vera. Ekologiskt odlad.
Och det kanske är som man säger; du får vad du betalar för! 
 
Så inom en framtid ska jag ha en visning hemma hos mig med en handledare. Nu fick ni reda på det också. 
 
Imorgon ska J till läkaren för undersökning av hans rygg och nacke. Han ringde förra veckan men det fanns då inga tider - de ville att han skulle sjukskriva sig fram tills imorgon, men det gick inte ihop sig med hans jobb!! Han både hoppas och inte hoppas på att han ska bli sjukskriven fr.om imorgon. Han behöver det, men pengarna behövs också. Frågan är vad han värderar mest?! 
 
Till nu så vet jag inte vad mer jag ska skriva. Bloggtorka kanske. Orken finns inte längre. Ett tag hade jag massor med energi, speciellt då jag börjat med järntabletter men helt plötsligt har även den energin tagit slut.. Vad tusan händer?!?!
 

".. men du är ju bara mamma och går hemma.."

Jag vet inte hur många gånger jag har fått höra den meningen i mitt liv nu alltså! Då menar jag från familj, vänner och folk som inte känner mig! Varför tror halva mänskliga befolkningen att man har all tid i världen bara för att man är mamma????? 
 
Mitt liv, just nu, innebär Inte att bara vara mamma och gå hemma! Barnen går bara 3 dagar i förskolan, 5timmar/dag. Under den tiden ska jag hinna med; tvättning, storstädning (vi bor ganska stort kan tilläggas!), matning till katter, göra rent kattlådan, torka av soffan och stolarna, bänkar i kök, skölja av disk, torka av bord, plocka leksaker, bädda sängar, plocka in kläder, plocka upp kläder från golv, damma av, vattna blommor, laga mat (då mannen ska ha maten serverad innan han åker till jobbet när han jobbar eftermiddag) dessutom ska jag laga frukost till Hela familjen varje dag, det ska göras kaffe, det ska plockas fram kläder för dagen, jag ska agera fredsherre när barnen har krik med varandra (grovt slagsmål med knytnävar, hårdragning, fula ord, brottning etc etc etc.), sedan ska jag försöka hinna med mig själv lite också - vilket jag väldigt sällan gör.. Jag hinner inte ens äta frukost på morgonen och middagarna får jag slänga i mig. Dessutom är jag just nu arbetssökande så jag måste klämma in och kontakta möjliga arbetsgivare, fylla i kassakort och aktivitetsrapporter.. För somliga låter detta jätte enkelt och ska inte ta någon tid alls men.. Ja.. Då har ni inte levt mitt liv.. Barnen ska underhållas. Och eftersom D inte är riktigt som andra barn tröttnar han väldigt fort på en grej och då ska genast en ny finnas tillänglig annars blir det skrik, bråk och tjiv. Så NEJ! Jag går bara inte hemma och gör ingenting...... Jag har hundra bollar varje dag att syssla med!! Och när jag inte ens hinner få i mig frukost och knappt äta middag - hur F*N har ni tänkt att jag ska hinna med massa annat????? 
 
Då undrar ni säkert vad min sambo gör när han inte jobbar.. Jo. Han har gnällt en hel del om att Han inte får egentid och kan göra sina grejjer, så när han jobbar eftermiddag, sover han till halv tio, eller elva. Sedan  dricker han sitt nygjorda kaffe (som moi har gjort) sedan äter han frukost som moi också har gjort (ibland gör han själv), när han har gjort det brukar han fråga varför Jag inte gjort det ena och det andra än(???) Ja, han lägger nog inte märke till att det stora diskberget som prydde köksbänken är borta, att tvättmaskinen är i full gång och att barnen precis fått frukost (om det är måndag/fredag). Sedan tar han sin kopp, sätter sig vid datorn, spelar ett par timmar. När klockan sedan är tolv och maten Råkar vara klar då - blir det gnäll för att han kommer hinna bli hungrig innan sin rast.. Blir maten klar halv ett, då blir det gnäll om att han Inte kommer hinna äta innan han ska åka till jobbet... :)
 
När han jobbar förmiddag, går han upp vid kvart i fyra, åker halv fem, börjar fem. När han kommer hem klockan två och maten Inte är klar, blir det gnäll för att han är Jätte hungrig och måste ha mat NU! Är maten klar klockan två, då är han helt plötsligt för trött för att sova och måste vila. Går han och vilar en halvtimma, blir han sur för att han vill sova mer. Väcker jag honom Inte efter ett litet tag och han sover några timmar - då blir han sur för det! Resten av kvällen (om han inte sovit hela dagen fram till nattning av barn) tar han en kopp kaffe, låser in sig i sovrummet för att spela. Sedan har han mage att frågasätta mig varför Jag inte gör något med barnen på dagarna! :)
 
Så är mitt liv. Och enligt hans vänner, min familj, hans familj, är det så det ska vara! Han ska ha rätt att gnälla för han jobbar ju varje dag och klarar inte av barnens skrik och mitt gnäll. Konstigt? 
 
Det var alltså likadant när barnen inte gick i förskolan och jag hade mitt företag. För mitt företag var ju inte viktigt, inte heller det jag gör hemma.. Precis så känner jag. Det ska bli spännande att se hur livet kommer se ut när jag börjar studera. Jag fick säga upp mig från jobbet som telefonförsäljare för J orkade inte med dagarna när han fick gå upp tidigt och ta barnen...
 
Jag har talat om detta med folk i min imgivning.. Men ändå.. Jag går ju bara hemma och är mamma....... 
 
 

Angående hår

För ca 2 år sedan klippte jag mitt hår kort eftersom det var så slitet. Sedan dess har jag inte klippt mig. Idag är håret längre än det någonsin har varit. Och ja, ända sedan jag var liten har jag velat haft långt hår. Det är inte så jätte långt dock,  men så pass att jag njuter av det 😊