Familjen Bäckström

Idag gick jag in i vecka 31 och nu börjar mina funderingar kring förlossningen och tiden på BB att forsla fram. Frågor och tankar i mitt huvud om hur allting ska bli när det väl är dags och planeringarna innan det är dags.


När ska jag kontakta förlossningen? Hur kommer förlossningen att starta denna gång? När ska man kontakta barnvakten som ska ha snuttegumman? Hur väl förberedd ska man vara den sista veckan? Vad ska man ta för smärtlindring denna gång, om något alls? Kommer vattnet att gå kanske? Kommer jag att må illa under denna förlossning? Kommer allting att gå bra? Kommer det göra ont denna gång?

Ja, som sagt det är många tankar och funderingar för mig även om jag inte känner mig så speciellt nervös. Jag vet att det bara är att ta allting som det kommer, hur det blir kan jag varken veta nu eller en vecka innan, utan det lär jag märka när det väl är dags. Men jag tror att jag kommer gå över tiden denna gången, jag vet inte varför men jag har en känsla som säger mig det! Dels för att jag enbart har haft 6st sammandragningar hittills, visst det är inga roliga sammandragningar och de är minst smärtsamma, men ändå!

BB väskan då? När tycker ni att man ska ta och packa den? Jag kommer inte ihåg när jag packade den sist, men jag tror att det var i vecka 34. Fast jag är sugen redan nu att packa lite utav den! Iallfall bebis kläder, det skadar väl inte? Haha. Tycker det är så härligt med de små, söta storlekarna att packa ner. Åh, mys mys.


Min BB väska kommer innehålla;

~ Mvc journalen
~ Jimmie's ID
~ Bekväma kläder (Inte jeans), ombyte så det räcker
~ Bindor, även om man får några där är det skönt att ha med sig lite extra
~ Kläder till bebis, blå och neutrala utifallatt. Tar med mig så det räcker till 3 dagar
~ Läsning till mig
~ Godis och gott
~ Hygienartiklar

Sen är det säkert lite mer saker jag kommer att ha med, men det är vad jag har i mina tankar just nu.


BB vistelsen denna gång kommer bli ensamt, bara jag och lillkillen. Jimmie kommer bara att vara med under själva förlossningen (stannar kanske över natten om han föds sent) men sedan åker han hem och tar hand om våran lilla tösabit. Det är vi båda överrens om! Jag vet att de tar bra hand om än på BB, iallafall i Västervik. Jag vet dock inte hur länge vi kommer att stanna, det beror lite på alla prover och sådant. Vi har ingen större lust att åka hem efter de timmar man får för att sedan åka tillbaka för läkarundersökning och prover. Känns mycket bättre att stanna där tills allting är klart så att vi slipper återvända. Förra gången blev det 3 dagar från att pluttinuttan var född. Ons - Fre.

Mina tankar om förlossningen är bra! Trotts att jag vet att det kan gå hemskt fel i slutet, fick erfara lite då precis innan Paulineh föddes, när hennes hjärtljud gick ner till 40. Mycket kan som sagt hända! Men vaginalt blir det absolut, det finns de inga som helst tvivel om. Bortsett från det som kan hända, men man ska inte se det dåliga utan man får ta allt som det kommer, visst ska man vara förberedd men inte så man går ner sig i det!

När väl lillkillen är född kommer nog livet bli en aning tufft! Att ta hand om två små barn är verkligen ingen lek och DET är jag nervös för. Därav finns det många frågor också.

Vad gör jag om ingen av de små vill sova? Tänk om ponken också får kolik och måste bli bärd i timtal, samtidigt som Paulineh måste sova och Jimmie inte är hemma? Att han skriker kommer inte göra mig någonting, jag vet att man inte kan dalta med de små för då blir det som med Paulineh. Utan de måste få skrika lite, men till en viss måtta! Att vagga och vyssa de till sömns gör mig ingenting, men aldrig igen ska jag vänja ett barn vid att sova vare sig på bröstet eller bredvid i sängen! Det är så otroligt jobbigt i längden! Nä, jag får nog ta allt med en nypa salt. Jag har uppfostrat ett barn och nu vet jag vad jag gjorde för fel när hon var bebis, vad jag ska och inte ska göra med bebis nr två helt enkelt.



Jag ska bli två barns mamma! Tanken låter för mig helt absurd än, men snart får jag leva mig in i min roll.