Ett nytt år. En ny månad.

God eftermiddag. 
Idag är det tisdag, tisdag den 6.e februari och det innebär att min älskade sambo fyller år. Vad hittar vi på då? 
Ingenting. Ungarna har nyligen åkt med mormor hem till sig då de ska stanna där över natten och få åka skolbuss till skolan imorgon. Hm. Då frågar ni er säkert - Varför? 

Jo, imorgon är det en stoooor dag nämligen. Inte allra minst för oss, men mest för Lovis. Hon ska kastreras. 
Och som väldigt få av er vet, speciellt ni som inte har mig på varken facebook eller instagram så blev vi med en
till hund vid slutet av år 2017 - nämligen Lovis far! Ja, hör och häpna. 

Kort efter jul fann min far en annons på blocket och tänkte inte så mycket på det, men sedan en dag var vi och
lekte på leklandet i stan och då pratade vi om hundar och helt plötsligt mindes min far att han sett en annons om
en Alaskan Husky som var till salu i Västervik..
Vi gick in och kikade lite snabbt för vi är väldigt fascinerade av de raserna och en snabb titt och där var han! Dakar. Lovis far i egen hög "person".  Vi tog kontakt direkt och snart fick vi ha hem honom på prov. 

Vi har haft en mini tanke på att skaffa en kompis till Lovis men har varit mycket noga med ras, attityd etc etc 
för att det verkligen ska fungera.. Lovis har ALDRIG kommit överrens med någon annan hund, det har alltid
varit något krux vid möte och hon har inte kunnat slappna av men när vi träffade Dakar för första gången var det ett mini morr och sedan var de fast! Det är obeskrivligt! Detta är anledningen till att vi ska kastrera henne då vi absolut inte ska ha några inavel men samtidigt har vi inte planerat att avla på henne heller eftersom hon är en blandras 
(vi är lite emot att avla på blandraser även om det kan bli bra hundar det också, Lovis är ju helt underbar så..) 

Därav är också barnen hos sin mormor vilket inte händer allt för ofta, lite mer nu på senare tid dock. 

Vi hälsar välkommen till februari också. Det innebär att jag och min älskade J har varit ett par i 10år nu ♥.
Och om tre dagar har vi varit sambos i 10år. Helt otroligt vad åren går.. 

Så här sitter vi nu i varsin ända av soffan 10år senare, två barn, två katter, två hundar och en otrolig framtid
ligger framför oss med många planer som vi SKA fullfölja oavsett om folk tvivlar eller tycker att det är för bra
för att vara sant men snart lever vi det drömliv vi vill.. Det liv vi vill ge våra barn. Hela vår familj förtjänar det. 

Tänk vad livet kan förändras i och med att man får upp kontakter igen.. 

Just nu har jag soppa på spisen som jag måste ta mig an, tänkte sluta med lite bilder.. Ha en fin kväll. 



Summerar lite av vad som hänt, klicka för stor bild..↑


Lucia î

Glad Lucia
 
För ett par minuter sedan klev jag innanför dörren efter att ha varit på Lucia. D och hans förskolekompisar (drakarna) skulle gå i ett luciatåg. Det var två tomtar, en lucia och resten var pepparkaksgubbar. Men de var jätte duktiga och sjöng mycket fint.

Sista lucian på Kotten för hans del. Tänk att han börjar förskoleklass nästa år! Lite skrämmande. Nu har jag ingen mer liten skrutt känns det som. Fy bubblan vad fort det går. Jag önskar att man kunde stanna tiden ibland. Men jag är väldigt glad att jag fick barn medan jag var/är ung.

Jag är inne på min sista skolvecka för denna termin och det har gått fort, riktigt fort! Om några minuter ska jag ha genomgång av årets sista matematikprov. Scary! Haha. Snart är det jullov. 
 
 
 
Tänkte faktiskt bara inflika med ett litet inlägg så ni vet att jag lever. Haha. 

Kan också få med att J och jag har nu bytt ringar.
 
Jag älskar min man mer och mer för varje dag som går ♥
Nu börjar vi närma oss 9års strecket. Tack vare allt vi gått igenom så har våra känslor och band knutit oss ännu närmre och våra känslor har blivit extra starka för varandra. 
 

November & Lovis ♥

Det var då meningen att jag bara skulle in och kolla läget här på bloggen, då det var ett tag sedan jag var inne. Jag gjorde om utseendet lite med som ni kanske har lagt märke till. Men inte trodde jag att det är 1 månad och 18 dagar sedan jag skrev någonting senast. Det må jag säga. Tiden den går och går. Och livet rusar med fart. 

Ja det har hänt en del sedan jag skrev men tyvärr har jag inte tid att få med allt, men jag kan förkorta i små drag för er som är lite sisådär nyfikna. 
 
Det jag skrev senast var om J's mamma. Vi åkte till Danmark och tog farväl. Vi hittade och kom hem. Ja, det var en lång resa men hemresan kändes kort (som tur var). Vår längtan till barnen gjorde nog att tiden gick snabbt. Vistelsen i Danmark var jätte bra, även om avskedet var ledsamt. 
 
Skolan går framåt - haft mitt första höstlov men det gick givetvis fort över. Jag och barnen var lediga så vi mös dagarna i enda. Vi gjorde ett besök på ALV en utav dagarna. Barnen fick rida för allra första gången.
 
Jag har haft två prov kan tilläggas, varav ett blev klart idag. När jag tittade i min skolpärm förut insåg jag att det bara är 4 veckor kvar tills jag har mitt första jullov på väldigt länge och jag kan erkänna, att det är efterlängtat! Just nu hinner jag inte med mycket annan än skolan, hemmet och barnen. 
 
Vi har bakat första satsen pepparkakor - peppar, peppar så tog det faktiskt 5 hela dagar innan de var slut, haha! Och så har J varit hemma en hel vecka från jobbet för att vara med D. Vilket var lyckat och behövligt.
Jag kan tycka att veckan gick lite väl fort... 
 
Under den veckan kom även farfar Lennart ner på besök och det slutade ungefär som vanligt.. Ni som känner mig ni vet vad jag menar och syftar på! Nog om det.. Nu ska vi inte bli arga.. 
 
Ja, och så har vi förra veckan, då vi  var och hälsade på en söt liten flicka. En blandras tik vid namn Lovis. Beslutet gick snabbt att fatta och igår var det en vecka sedan hon flyttade in hos oss ♥ . Mysigare tös får man leta efter alltså. 
Hon kommer bra överrens med alla i familjen, to.m katterna accepterat henne. Just nu ligger hon och myser i soffan medan jag skriver. Hon är en bra psykolog till oss alla i familjen. Med henne är man aldrig ensam och nu finns det inga undanflykter från att röra på sig heller ;) . ♥
 
För er som undrar är hon en blandning av Alaskan Husky och Amstaff (nej hon är Inte aggressiv på något vis!)
 
 
 
En kort sammanfattning blev lång. Dock hade den blivit mycket längre om jag inte kortat ned den, haha. 
Veckan som vi är inne i nu har inte varit så roligt. Dagarna har mer eller mindre varit pest. Familjen mår jätte bra, vi har det jätte bra men för Mig har det varit mycket. Skolan, dagis, inlärning och Lovis. Det är mycket, men alltingblir bättre i sinom tid och jag har lärt mig att ta allt pöompö. Jag mås bäst då! Dessutom har jag fått tid att jobba på mig och mina krav. Jag ställer alltid höga krav på mig själv, jag har nog blivit lite av en expert på det området tyvärr. Men iochmed denna vecka tog det slut med det! Nu gör jag så gott jag kan och för mig räcker det! Räcker det inte för övrigt går jag istället på Gör om, Gör rätt. Man kan inte göra mer än sitt bästa. 
 
Dags att avrunda. Jag hoppas att jag kan hålla bloggen uppdaterad från och med nu.