Ett nytt år. En ny månad.

God eftermiddag. 
Idag är det tisdag, tisdag den 6.e februari och det innebär att min älskade sambo fyller år. Vad hittar vi på då? 
Ingenting. Ungarna har nyligen åkt med mormor hem till sig då de ska stanna där över natten och få åka skolbuss till skolan imorgon. Hm. Då frågar ni er säkert - Varför? 

Jo, imorgon är det en stoooor dag nämligen. Inte allra minst för oss, men mest för Lovis. Hon ska kastreras. 
Och som väldigt få av er vet, speciellt ni som inte har mig på varken facebook eller instagram så blev vi med en
till hund vid slutet av år 2017 - nämligen Lovis far! Ja, hör och häpna. 

Kort efter jul fann min far en annons på blocket och tänkte inte så mycket på det, men sedan en dag var vi och
lekte på leklandet i stan och då pratade vi om hundar och helt plötsligt mindes min far att han sett en annons om
en Alaskan Husky som var till salu i Västervik..
Vi gick in och kikade lite snabbt för vi är väldigt fascinerade av de raserna och en snabb titt och där var han! Dakar. Lovis far i egen hög "person".  Vi tog kontakt direkt och snart fick vi ha hem honom på prov. 

Vi har haft en mini tanke på att skaffa en kompis till Lovis men har varit mycket noga med ras, attityd etc etc 
för att det verkligen ska fungera.. Lovis har ALDRIG kommit överrens med någon annan hund, det har alltid
varit något krux vid möte och hon har inte kunnat slappna av men när vi träffade Dakar för första gången var det ett mini morr och sedan var de fast! Det är obeskrivligt! Detta är anledningen till att vi ska kastrera henne då vi absolut inte ska ha några inavel men samtidigt har vi inte planerat att avla på henne heller eftersom hon är en blandras 
(vi är lite emot att avla på blandraser även om det kan bli bra hundar det också, Lovis är ju helt underbar så..) 

Därav är också barnen hos sin mormor vilket inte händer allt för ofta, lite mer nu på senare tid dock. 

Vi hälsar välkommen till februari också. Det innebär att jag och min älskade J har varit ett par i 10år nu ♥.
Och om tre dagar har vi varit sambos i 10år. Helt otroligt vad åren går.. 

Så här sitter vi nu i varsin ända av soffan 10år senare, två barn, två katter, två hundar och en otrolig framtid
ligger framför oss med många planer som vi SKA fullfölja oavsett om folk tvivlar eller tycker att det är för bra
för att vara sant men snart lever vi det drömliv vi vill.. Det liv vi vill ge våra barn. Hela vår familj förtjänar det. 

Tänk vad livet kan förändras i och med att man får upp kontakter igen.. 

Just nu har jag soppa på spisen som jag måste ta mig an, tänkte sluta med lite bilder.. Ha en fin kväll. 



Summerar lite av vad som hänt, klicka för stor bild..↑