En snabbis, en sista maj.

Har lite tid över. Lite tid. Jag ska om lite mindre än en timma hämta hem mina ungar från fritids. 
Egentligen gör jag ingenting, förutom att sitta och vänta på återkoppling från skolan. 
Det är nervöst. Tänk om man inte blir godkänd i någon kurs? Hur går man vidare då? Vad händer då?

Just nu är mycket på nedgång för min del. Samtidigt är det annat som är på uppgång - 
men den perfekta balansen verkar inte finnas där. Och än värre om man får ännu fler tråkiga besked.. 

Imorgon är det sista dagen för mig inom skolan för denna termin, sedan återstår bara en kurs..
Om man blir godkänd nu vill säga.. 

Jag tycker väl annars att denna termin har gått överväldigande fort om man ser tillbaka hur trögt det annars har sett ut när man studerat. Det kanske beror på att jag trivs så bra med det jag läser eller för att jag förstår mig på det jag läser? Kurserna kanske är menat för mig - även om jag har strulat till det en del för mig själv denna termin, i sluttampen på en kurs. En viktigt kurs. Så egentligen känner jag... "bara jag blir godkänd med ett E är det okej", fast ändå vill jag ha ett A eller B på denna kurs som jag fått i de andra kurserna - men man kan väl inte få allt. 
Å andra sidan kanske jag inte ens lyckas få ett E, tackvare de små missar som skett? Jag har försökt. 
Jag har gjort så gott jag har kunnat, men det var svårt då lärarna körde med gamla uppgifter som inte alls stämde in med "årets" vilket gör det mycket komplicerat när det handlar om bokföring etc. Men men. Som elev har man väl aldrig rätt att gnälla eller säga sin åsikt verkar det som hur tufft det än blir när det egentligen är uppgiften som är fel. Jag får väl leva med den saken och även de andra i kursen - men de kanske lyckas bättre ändå?

Förlåt för mitt dravell det är väl kanske inget någon annan vill läsa om. 

Annars flyter livet på i den mån som går. Sommarlovet närmar sig såväl för kidsen som för mig och semestern kommer allt närmre. Fast det är fullt upp fram tills dess med allt möjligt. Många förändringar. Mycket "att göra" som man egentligen inte vill eller skjuter upp hela, hela tiden. Usch och blä. Ibland vill man bara lägga sig ned och sova. Den lilla tid som familjen får över hittar vi på saker tillsammans. Och ibland tar vi oss tid och skjuter upp allting annat. Familjen är och kommer alltid förbli viktigast så att vi skjuter upp saker pågrund av det gör mig ingenting allt annat kan ta sig..Ungefär.. Haha.. 

Nej, nu är det tack och hej. Har ju uppdaterat er lite nu ni som läser. Som sagt är det fullt upp hela tiden och när man ska få tid till sig själv eller till något roligt, ja det får väl vänta några år.... Suck... 

Oberoende Partylite konsult

Besök min sida på facebook  - Oberoende Partylite konsult - Jessica Andersson :) 

Snökaos!

Sitter under en filt och huttrar i soffan när jag skriver detta. Har precis avslutat skolan för stunden då jag tänkte ta mig lite lunch innan det är dags att sätta igång igen. Jag ska ut med vovvarna också. Men jag tänkte faktiskt ta mig i kragen och skriva lite för det händer nya saker i vårt liv hela tiden. Inte alltid roliga saker, inte alltid bra saker - men saker det händer det hela tiden kan jag säga. 

Idag är det snökaos. Många skolskjutsar som är inställda pga detta väder, posten kommer heller inte fram och både polis och kommun vädjar till allmännheten om att stanna hemma istället för att ge sig ut på vägarna. Men mina barn är i skolan och fritids för vi har ju nämligen gångavstånd dit även om vi får simma i snön, haha. Fast är det vinter, så är det. Finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder osv osv osv.. 
Här nedan är bild på hur det såg ut igår på morgonen och mitt på dagen - ja ni kan ju tänka er hur mycket snö det bara ökar med för var timma som går.



Sedan kan jag tala om att Lovis kastration gick mycket bra, det var lite tufft att vara hemma och se till henne i två veckor så att hon inte hoppade upp själv i soffan och sängen men det tog vi oss igenom. Nu får hon inte gå själv ute (men det har hon ju aldrig kunnat så detta gör ingen skillnad för oss) men jag kan tänka mig för de som är vana att släppa ut sina hundar på gården - vilket man inte får förrän två månader efter kastration pga risken för bråck. Hon fick ingen infektion, ingen blödning och ingen annan komplikation heller och det var jag själv som tog bort stygnen.  Igår var det tre veckor sedan operationen gjordes. En glad och något rastlös Lovis har vi nu. 
 

Jag har också blivit oberoende konsult nu när jag ändå studerar, för PartyLite och jag kan inte annat än att säga att jag verkligen älskar det! Så himla roligt att syssla med något man tycker om + att man får komma ut och träffa folk, vilket jag verkligen behöver! Jag ångrar mig inte för fem sekunder att jag tog det steget, även om jag ännu inte haft min första visning - den äger faktiskt rum på söndag. Nedan har ni en exempelbild på hur det kan se ut när jag kommer hem till er och har partyt.. Tveka inte att ha ett party! Det är superskoj och vilka fantastiska förmåner man har som gäst och/eller värd/värdinna! Boka in er redan idag!
 
 
 
 
 

Familjen Trälig

Ett liv. En familj. Evig kärlek.

RSS 2.0