Huvudvärk på intågande igen..

Denna huvudvärk.. Den förstör mig, de runtomkring mig och mina dagar! Fy..
Jag känner att den är på gång nu. En svag bris fyller mitt huvud och då, ja då vet jag att den snart är här. 

Jag fick tid till läkaren nästa vecka då det faktiskt inte går att leva med denna förbaskade huvudvärk längre och speciellt inte när den gör så att jag blir ljud- och ljuskänslig samt illamående och ibland to.m, kräks av det.. Något är fel då känner jag! Sedan kan man ju fundera på varför jag inte sökt hjälp tidigare.. Mja, jag och min envishet kanske.. Tanken om att det nog bara är spänningshuvudvärk.. Det kan så vara ändå -
men jag vill ha det svart på vitt vad det är! Jag orkar inte detta. Orkar inte med ovissheten längre.. 

Det kan hålla på från en timma upp till tre dagar, för att vara borta en dag och sedan komma igen. 
Så intensivt och så otroligt jobbigt.. Trött blir man också efteråt. Den tyckst heller inte komma regelbundet, eller när jag haft det extra stressigt eller när jag ansträngt mig utan den bara kommer, men ibland även denna lustiga känsla. Som en bris i huvudet som varnar mig att "nu är den snart här, din huvudvärk, med besked.." 

Jag vet redan nu hur kvällen kommer att bli. En mor som går nedåt hukad, göra mat, ta hand om barnen, göra matsäck, ge vovvarna mat, tandborsta barn, läsa, natta, ut med vovvarna, ta fram till morgondagens jobb etc etc.. Och mitt i allt kommer min sambo säkert påpeka att "så illa kan det inte vara för då skulle du ju inte kunna göra allt det du gör.." Men jo. Jag måste ju! Eller måste, måste jag inte, jag vet att min man också ställer upp och hjälper till om det verkligen behövs - så dum är han inte! Fast jag vill inte be om hjälp då jag vet hur han har det, vad han går igenom vareviga dag.. Usch. Jag får han ju att tro att inget är fel eller att det inte är så farligt bara för att jag idioten inte vill be om hjälp! Måste nog lära mig att be om hjälp.
 
Just nu är det som sagt bara lite brus, lugnet innan stormen, ljuset innan kvällen eller hur man nu ska tolka det. Man lär sig vad kroppen ger för signaler helt enkelt och man lär sig vad som komma skall. 
Barnen slutar snart skolan, de kommer hem och gör sina läxor sedan har de lite fri lek (xbox brukar det då bli) för att sedan avrunda med lite lek i pulkabacken. Har jag tur slipper jag bråk (det vore förödande när man har huvudvärk om den har brutit ut tills dess vill säga) annars får jag ta mig igenom det också. 
Jag tänkte duscha lite innan jag ska börja med dagens middag biff med potatis och brunsås och sedan hinna med lite annat..

Igår åkte jag hemifrån halv sju och kom hem kvart i fem, imorgon åker jag halv åtta och hoppas på att vara hemma betydligt tidigare.. Fast visst, jobb är ju jobb och jag kan inte klaga på mitt jobb eller mina arbetskamrater - jag trivs med det jag gör även om man blir lite mör i kroppen dagen efter. 

Ska även jobba på fredag förmiddag så denna vecka har inte inneburit mycket ledigt för min del, vilket i vanliga fall kan innebära veckovis ledighet.. Haha.. Fast å andra sidan börjar våren komma och då brukar det dyka upp mycket jobb har jag hört så det ska bli spännande detta. 

Snart fyller min minsting 8år också, om ca en vecka fyller min lille D år. Gud vad tiden går fort! 
Taggar: 16, 2019, Barnen, Föraning, Huvudvärk, Januari, Mammans vardag, Onsdag, Silwer;

Ta in det!

Ta in det, ta in det - ta in det! 

Ta in att dagarna går. Ta in att alla barn är olika. Ta in att alla är olika. Ta in att alla prioriterar olika.
Ta in att saker betyder olika för alla. Ta in att livet kan förändras på några sekunder. Ta in att varje dag är olik den andra. Ta in att du inte blir mer lycklig om du gnäller om hur olycklig du är. 

Fredag med en glimt av jobb

Godmorgon! 
Eller för mig var det godmorgon för ca 3 timmar sedan men ändå.. 

Barnen gick till skolan för ca 40 minuter sedan och jag sitter här nu och väntar på att tiden faktiskt ska gå. Jag ska in och jobba en stund idag hos en ny kund. Alltid lika spännande! Och då får jag chans att visa framfötterna och så hoppas jag att denna kund blir nöjd och att jag får fortsätta där. 

Men som sagt innan dess har jag lite tid att fördriva här hemmavid. Dock har jag redan hunnit med alla sysslor som jag planerade att göra innan jag åker, det är några få kvar och de tar jag precis innan jag far. 
Min buss går vid elva nämligen.. 

Då kan man ju fråga sig varför jag går upp vid kvart över fem? Jo, när alarmet ljuder går jag upp och går ut med hundarna. Efter det gör jag kaffe och plockar ur Js väska och gör rent hans shaker, gör frukost (i shakern med mjölk, havregryn och oboy), fyller på nytt vatten i hans vattenflaska och sedan ställer jag in de två i kylskåpet. Sedan börjar operation väckning av J! Det är nog det som tar längst tid på morgonen, att väcka min käre sambo. Han har svårt att vakna på morgonen och ännu svårare att faktiskt gå upp ur sängen. Kalla det vad ni vill, men mycket beror på hans puls och hjärtslag och om jag ska vara helt ärlig är det nog en del som beror på att han somnar så sent. Haha.  

När man försökt väcka gubben till liv och klockan blir sex, då är det dags att väcka barnen och se till att de kommer upp. Detta brukar vara betydligt lättare än så länge och om de somnat i god tid, vilket de ofta gör. Vi börjar nattningen runt sex, halv sju med tandborstning och godnattsaga. Vid sju, senast halv åtta ser vi att barnen helst ska sova då sömn är så otroligt viktigt för barn som växer och tyvärr tror jag att en hel del föräldrar misssköter detta eller inte tänker så som vi gör. Men jag tror ju (och hoppas!) att alla vet om att barnen växer när de sover?! 

I alla fall, när barnen vaknat och tagit på sig är det dags för frukost - här börjar min lilla kamp. Vid denna tiden brukar J vakna om han inte gjort det innan kan jag tala om.. 
Det är vid frukosten livet brukar börja. Det är alltid någonting som är fel och tar jag inte en ordentlig diskussion med barnen (framförallt med D anser jag det är extra viktigt) så kommer morgonen bara innebära skrik, bråk och tjafs. Sedan gör detta smaltalk inte alltid någon nytta eller större intryck och då blir morgonen lite tuff.  Efter frukosten är det tandborstning och sedan packas frukt och ytterkläderna tas på och barnen går sedan iväg till skolan.

Nu har jag sammanfattat morgonen väldigt mycket och allting tar ganska lång tid och jag vill inte stressa mina barn mer än vad som behövs och då jag vet hur lång tid allting kan ta är jag alltid ute i god tid. Skulle inte barnen gå upp klockan sex, ja då skulle de inte komma iväg till skolan i tid helt enkelt. 
Vet ej om jag sedan innan nämnt min morgonrutin men så ser det ut här hemma så nu vet ni. 
Därför går jag upp kvart över fem varje morgon (vardag, är barnen lediga och jag med, går jag och lägger mig efter jag varit ute med vovvarna och J får ta sig i kragen och gå upp bäst han kan - jag är ju inte hans mamma). 

Ikväll åker min minsta snutt till mormor Anette och ska vara där hela helgen, det var faktiskt mormor Anette som erbjöd sig detta själv och D blev ganska glad fastän han tvivlade lite igår - men jag tror att han är rädd för att vi ska hitta på något roligt med P utan honom.. Fast det skulle vi aldrig göra i detta skede. För oss handlar det om att få tillbaka energi och vila upp oss inför kommande vecka. 
Jag tror inte många kan förstå hur mycket energi det tar att ständigt leva med ett barn som kräver det där lilla extra och att man alltid går och är på sin vakt för vad som ska hända, hemma, i skolan och på fritids. Det är tufft! Men jag har ju typ haft det så enda sedan han föddes så.. 

Och nu vet jag inte vad mer jag ska skriva om men nu har jag fördrivit tiden lite i varje fall. Jag får väl försöka hitta på någonting annat nu. Ha en fin fredag.
Taggar: 11, 2019, Barnen, Diesel, Familjen, Januari, Morgon, Rutiner;