Idag börjar en lång resa..

Vi är vakna, trötta, men vakna. Kaffet intas och barnen leker, samtidigt som de tittar på Två koala bröder.
(Men det är mer lek än tvtittande) Snart ska de tas på sen gå till dagis, och efter det ska jag bege mig mot Västervik.. För idag börjar min långa resa. Usch. Inget jag ser fram emot, men jag kan heller inte säga att jag är så nervös längre. Jag har fått lite mer information, läst lite och försökt att intala mig själv olika saker - bra saker. Tråkiga saker mår man bara sämre av, man ska alltid försöka se det från den ljusa sidan, även om det är svårt.
 
Dagen började med illamående kan jag också tala om. Underliggande rädsla? Ja. För rädd är jag..
 
Jag vill bara att dessa dagar/veckor ska vara över nu. Vill vara "mig själv" igen, även om saker och ting kanske inte riktigt kommer bli som de en gång varit - jag kommer nog tänka mer, både på mig själv och framtiden.
 
Nej nu tickar klockan framåt och vi ska ta ett tag med tandborstarna innan det är dags för barnen att få på sig lite kläder. Och att borsta tänder på dessa barn är inte en enkel match, det brukar ta halva morgonen att göra det.. Iallafall på Diesel för han gillar det inte! Sedan om det beror på hans avslagna tand eller bara av ren trotts, det vet jag faktiskt inte - men han gråter inte för att det gör ont, den saken är säker.
 
 
Jag hade gärna skrivit mer för idag har jag så mycket i huvudet och hjärtat så det heter duga, man kanske skulle ta med sig sin bärbara? Haha. Det hade varit något. Då skulle ni få läsa hela dagen, åtminstone sålänge jag hade orkat skriva. För mitt skrivande kommer jag nog aldrig att lägga bakom mig, inte ens om jag inte längre kommer kunna använda mina fingrar, då får någon uppfinna en taldator, som gör allt jag säger till  text, eller det kanske redan finns? Nej nu måste jag verkligen avsluta. Ska ha match med Diesel och tandborsten. Hej hej.

Kommentera här: