En lång resa väntar
Förra måndagen fick vi ett hemskt besked. Ett besked som idag fortfarande är helt oförståeligt.
J's syster hörde av sig till mig och berättade att deras mamma låg i koma och inte skulle överleva natten. Under kvällen valde J's syster och bror att stänga av maskinerna, då läkarna inte kunde göra mer..
Det var en konstig, lustig känsla inom mig. Jag fick ringa till J och berätta. Han förstod inte vad jag sa. På kvällen kom han hem ca en timma tidigare än vanligt och jag misstänkte att det var något.. Han stormade in i sovrummet och frågade vad som hände, vad det var frågan om! När jag då berättade för honom att hans mamma inte längre lever blev han som ombytt. Han bara gick ut ur sovrummet. Han ville genast få kontakt med sin syster, så han satte sig och försökte få tag på henne via facebook. Vilket han fick.
Dessa veckor, sedan den 21.e då vi fick reda på det, har varit tuffa. Främst för J, men han försöker dölja sin smärta och sorg. Jag fick aldrig träffa min svärmor och barnen fick heller inte träffa sin farmor. Därav att hon var bosatt i Danmark. Vi visste inte att hon var så dålig som hon var, då hade vi givetvis åkt och hälsat på henne! Många undrar säkert varför vi inte gjorde det ändå, men eftersom vi bara levt på en stadig inkomst (fram till nu) så har inte pengarna, eller tiden för den delen, funnits vid vår sida. Vi är en familj med händerna fulla kan man säga - men som jag skrev, hade vi vetat att det var så illa som det tydligen var(!) hade vi hälsat på.
Nu är det försent Men därför tänker vi åka och ta farväl, även om stunden inte varar i mer än tjugo minuter, betyder det mycket, väldigt mycket för J!
I helgen ska vi ta ett sista farväl. Detta ska ske i Danmark. Jag och J åker dit, barnen är hemma hos min mor. En lång resa har vi framför oss. Så redan klockan två på fredag natt ska vi bege oss iväg från Frödinge mot Danmark. Vi beräknar att vara framme vid tolv tiden (har lagt till ca en timma utifall felkörning sker). 76 mil enkel resa. Under natten mellan lördag/söndag ska vi bo på ett B&B i Herning, där hans mamma bodde innan hon avled.
Jag är mest nervös för resan, speciellt i Danmark. Hur man kör, vad som händer om vi kör vilse eller något liknande. Vi har skrivit ut vägbeskrivnin och vi kommer använda oss av GPS men man vet ju aldrig. Jag litar inte redit på GPS när det har med elektronik att göra. Men det ger sig nog. Det blir hur som en lång fredagsnatt och redan på fredag eftermiddag/kväll åker vi och lämnar barnen så att vi får sova några timmar innan vi ska åka.
Idag ska jag själv till tandläkaren och fota till min engelskauppgift, haha.Tänkte om ni ville veta lite om mitt liv också. Hittills har jag bara haft ett Icke Godkänd på mina uppgifter, men det tackvare ett slarvfel(!) men nu är det tillrättat och jag fortsätter att få mina 100/100 poäng.
Jag hoppas ni andra får en fin helg. Lite fina bilder från Danmark kanske väntar, men Inget från när vi säger farväl, för familjens skull! Nu ska jag strax hämta barnen. Tack för mig.