Ångestladdad morgon

Just nu har jag kommit något i ro för att få i mig koppen med kaffe, den står bredvid mig nästan full till kanten och en miniklunk har jag lyckats tagit av den. Denna morgon blev inte alls som jag hade tänkt mig, men ändå kanske som jag borde vara medveten om?

D fick idag ett utbrott och jag förutsåg det nästan redan imorse då han inte kom upp ur sängen. 
Han sov mycket längre än vanligt och började bråka redan när han vaknade. Dock hade jag lite
bättre utsikter när jag upptäckte att han faktiskt fick i sig frukosten. Men snart började klockan gå iväg och tid för skola närmade sig - detta skulle jag aldrig nämnt för honom! Det var då allting började bli lite för jobbigt för D. Han vägrade byta kläder. Han vägrade borsta tänderna och två bananer blev mos då han skickade iväg dom genom hallen strax innan han drämde igen ytterdörren efter sig. 
Innan detta flög det skor, hjälmar, ja allt möjligt så tillslut fick jag ta tag i honom och hålla i en hårt kämpande D som försökte komma loss ur mitt grep och tyvärr fick han några rivsår eftersom jag försökte hålla i honom - inte alls meningen men tyvärr är det sådana olyckor som händer och visst känner jag skuld för just det! 
 
Jag vet heller inte om han kom i tid till skolan eller inte, då han lämnade hemmet ledsen och arg några minuter innan skolan skulle börja. Då jag och hans lärare har ganska bra kontakt skrev jag direkt till henne och förklarade hur hans morgon hade varit och fick ganska snart återkoppling så det känsn bra. De skulle hjälpa honom lite extra idag med tanke på hur jobbigt han hade det under morgonen. 
Hans lärare och jag har nästan dagligen kontakt via mejl för att underlätta vardagen för honom där och vi utbyter ideér och tankar som kan göra hans dagar bättre. 

Jag och J jänner oss så gott som utpumpade dagarna i ända och det är svårt att tänka klart när det gäller D, konsekvenser, vad som händer och diskussioner blir svåra att ta när man som föräldrar inte tänker klart tackvare den onda cirekln man har hamnat i och detta förstår Ds lärare till fullo och därför ger hon oss tips och råd, medan vi berättar hur han är från dag till dag. Detta är jag så tacksam för! Det är så bra med en liten klass, med få barn, för då kan varje barn få den hjälp som de behöver och blir inte bortglömda av läraren - och sedan vet jag att alla barn inte har denna tur och inte heller alla föräldrar som har denna kontakt med sina barns lärare, så jag är jätte glad för detta!

Ibland tror man extra mycket på att han faktiskt har ADHD i mindre format och vissa dagar tror man inte det utan att det bara är trots - men å andra sidan har vi under flera års tid misstänkt att det har varit något så för oss känns detta ganska skönt att vi ska få en utredning på honom hur illa det än må låta. Men lite hjälp är bättre än ingen hjälp. 
 
D verkar i varje fall ha dykt upp på skolan då hans lärare inte sagt någonting annat så jag hoppas att hans dag blir bra och att han kan tänka på annat än denna morgon. Det är egentligen inte hans fel att det blir såhär, det var nog kanske egentligen mitt fel på något vis. Jag borde kanske väckt honom tidigare, men hur skulle jag kunna veta att det skulle bli en sådan morgon? Jag borde kanske inte stressat honom utan låtit honom ha de skitiga kläderna, kanske inte behövt ta just den striden? Det kanske hade räckt med striden om tandborstningen? Jag vet inte, det bara snurrar och surrar i huvudet. Det kanske inte alls hade spelat någon roll hur jag hade gjort helt enkelt, det hade troligtvis blivit en sådan här morgon ändå. 
 
D är så duktig och smart för övrigt, väldigt frågvis och nyfiken, ärlig (för det mesta men kan då och då dra till med riktigt otäcka lögner tyvärr) och brinner för det han tycker om. 
 
Nog om detta. 
Dagen kommer att tillbringas hemma då jag är delvis ledig, har dock en kund jag ska ringa till och boka in. Jätte skoj med nya kunder tycker jag. Fler erfarenheter att få ta del av. I detta fall gäller det en ny lovkund (städ via hemtjänsten). De uppskattar verkligen det man gör. 
Resten utav dagen blir det väl lite städ och småplock här hemma. Barnen kommer ju hem ganska snart och så ska hundarna ut på en promenad, läxor ska göras och säkert vill de ut och leka (D har lekförbud med kompisar för att han försökt ta med sig tändstickor till skolan och sagt massor med fula och elaka ord till mig) men de får Inte ta hem någon kompis förrän de har städat sina rum. 
Vi må vara hårda när det gäller vissa saker men vi har lärt oss att det är just det som fungerar i slutändan om man vill ha icke bortskämda barn... 

Detta innebär i stort sett att min dag kommer se ut som den brukar när jag är ledig. Ingen vila, utan mycket att göra i hemmet och när barnen kommer hem är det lika bra att lägga det mesta på hyllan för det är ett ständigt liv här hemma så fort de klivit innanför dörren men man vänjer sig.. kanske..