1 December 2016

Idag borde det vara snö ute. Det borde vara ljus inne. Livet borde vara helt smärtfritt idag. 
Varför är det inte så? Jo det ska jag förklara för er!

Förra veckan var det ännu en begravning, den tredje på två år. J's farmor gick bort den 4/11 och begravningen ägde rum förra torsdagen. Men det var inte så detta strulet med nutiden började.

→Två veckor innan begravningen kom J's syster på besök från Gotland med sin man. Vi hade det jätte trevligt. 
På fredagskvällen går D och lägger sig, klagar på huvudvärk. Som följd kommer det en kaskadspya. Vi misstänker magsjuka! Efter ca en timma kommer han upp, sätter sig i mitt knä och snart kommer ännu en spya. J har då redan hunnit ta fram en hink just in case. Vet ni vad han kräks upp? Jo, tuggummi. Han fick en tuggummistång på ca en meter utav A när de hade varit iväg under dagen och lille skrutten smällde i sig hela det. Efter den sista kräkningen mådde han bra igen. Snart var det natt.
 
→Under lördagen åkte vi in till Vimmerby för att handla och fika. Innan vi lämnar fiket är D kissnödig så jag följer med honom in till toaletten. Jag upptäcker en prick på hans kind, tänker inte mer på det. Precis innan han ska sätta sig på toalettstolen ser jag tre prickar på hans mage och de ser ut som vätskefyllda blåsor. "YES" skriker jag (tror ingen hörde?) D bara tittar på mig.  "du har fått vattkoppor D, äntligen! Som vi har väntat". D blir jätte glad. När vi går ut från toaletten, långt innan bordet där alla sitter samlade nästan skriker D ut att han fått vattkoppor, i glädje. Ja, då började kopporna att komma och snart ble han prickig.
 
•Följande vecka var han hemma med mig, prickig men inte överdrivet. Till kommande helg hade blåsorna torkat ut och han kunde återigen gå till förskolan. Vi visste då med oss om begravningen och att D bara skulle vara tre dagar på förskolan för sedan skulle han vara lite hos sin moster och lite med mormor. 

¡Vi trodde inte att P skulle få vattkoppor än på ett tag, så när onsdagen kom åkte jag och J upp till Karlstad. Jag kände mig lite hängig den dagen, troligtvis för den långa resan. Väl uppe i Värmland hos J's far känner jag att det kliar lite på ryggen och jag kliar mig, då upptäcker jag en blåsa på ryggen. Både jag och J konstaterar att det är från bilfärden, det är trots allt 35mil i en bil, tröjan skavde nog. 

♥På kvällen ringer jag till min mor för att höra hur det går med barnen och om L skött sig när hon lämnat henne. Det hade gått jätte bra med L och hon hade inte tuggat sönder någonting. Däremot får jag reda på att P nu ligger i närmare 39 graders feber och att några blåsor har kommit upp på hennes mage. Jag säger till min mor att vi troligt kommer åka hem på fredagen (skulle stannat till lördag). J blir ganska upprörd men han förstår läget och att vi måste hem och ta hand om P. Jag lägger mig den kvällen med ryggont. Givetvis efter bilresan.
 
→På torsdagen är det begravning. Ett sista farväl. Dagen går fort. Snart är det kväll. Vi bestämde att vi under fredagen innan vi åker hem ska åka till J's farmor lägenhet och kika. Jag säger att jag duschar redan på kvällen så det är klart. Jag gör mig redo för dusch. När jag precis fått av mig alla kläder ser jag tre blåsor på min mage! "Nej" ropar jag. "J du måste komma hit" säger jag till J. Han kommer. Han avfärdar mina tankar. "Du är nog bara allergisk mot något. Man kan inte få vattkoppor två gånger i livet. Du överdriver alltid och tror alltid det värsta bara för att barnen har det." Han kanske har rätt tänker jag, men anar ändå vad det kan vara. i duschen upptäcker jag fler blåsor. VI går till sängs lite senare. Jag har jätte ont i ryggen och mycket svårt att sova. Jag vaknade nog säkert en gång i timman av smärta. 
 
→När jag vaknar på fredagen har jag ännu fler blåsor, nu många i ansiktet med. J ger då med sig. "Fy satan, det var alltså vattkoppor?"  Jag stannar hemma när de åker till lägenheten. Vi åkte sedan hem. 

Det var tänkt att vi skulle adventsstäda och fixa den helgen eftersom vi ändå skulle vara hemma. Men icke. 

Därför har vi nu (äntligen!!) frisknat till jag och P. Dock är städandet kvar, julpyntet och stämningen. 

Men att det inte är snö ute kan vi inte rå för ;)

Kommentera här: